Porträtt: ”Jag är otroligt glad att det blev KB”

kb-pelleNyheter

Karlbergs BK har det senaste året börjat rekrytera externa tränare till ungdomslagen för att öka kvaliteten i verksamheten och höja potentialen för de många fotbollsspelande ungdomarna på Kungsholmen och i Vasastan. Tränaren för P-04, Marcus Göransson, anställdes för ett år sedan och vi träffades på kansliet innan träningen för att prata om klubben, filosofier, utbildning, planerna framöver samt hur Stockholm skiljer sig från Karlstad när det gäller att få träningstider.

– Jag visste ingenting om KB när jag flyttade till Stockholm.

Marcus är 27 år, kommer från Karlstad och har bott i Stockholm i snart fem år. I hemstaden började han spela fotboll med sin pappa som tränare, och blev sedermera tränare själv på olika fotbollsskolor om somrarna. Flyttlasset bar av till Stockholm och Kristineberg när han bestämde sig för att plugga till lärare. Intresset för Karlbergs Bollklubb kom när han gick förbi Stadshagens IP då och då och såg de många barn och ungdomar som sprang runt i KB-kläder.

– Jag tänkte att det var kul att det alltid var folk som var ute och tränade, så när jag kände att jag hade möjlighet att lägga ner tid och kraft och engagemanget som krävs så var det ett självklart val att gå till KB först utan att jag egentligen kollat in vilken förening det var.

Marcus betonar slumpen i att han nu är i KB, samtidigt som det är en fullt logisk sammankomst i och med de likasinnade värderingar som klubben och Marcus delar. Han tittar också ofta tillbaka på sin moderklubb FBK Karlstad och ser hur klubbarna liknar varandra.

– Det var bara flyt att det blev KB. Jag har upptäckt att det är en otroligt bra förening att ha att göra med, när det kommer till de flesta aspekter som jag anser är viktiga i en förening. Många gånger kan jag jämföra KB med min hemmaförening i Karlstad för att båda jobbar med barn och ungdomar och breddverksamheten har varit en stöttepelare i hela verksamheten. Båda klubbar värnar om att alla ska få vara med och att alla ska ha glädje av att vara här och såklart kunna bli bättre fotbollsspelare.

– KB var bara en tillfällighet eftersom jag bor här men jag är otroligt glad över att det blev så eftersom vi är väldigt lika i visioner och tankar.

När Marcus först kom till KB blev han tränare för P-07, pojkar födda samma år som Marcus började sin tränarkarriär i Karlstad, och stannade där ett tag. Efter den här höstens lov tog Marcus tillsammans med Jens Grönlund över P-04 laget, som är en sammanslutning av två lag. Målsättningen på lång sikt är att kvalificera sig för P-17 Division 1 samtidigt som breddprincipen forsätter att följas, men på kort sikt gäller det att bara träna på och lära känna varandra.

– Vi kör några veckor innan vi går in i någon sorts julledighet. Eftersom både jag och Jens är nya gäller det att bara jobba vidare och lära känna truppen. Vi jobbar mycket med att hitta tempo, behandla bollen och lugna ner spelet, men också gå framåt när det finns läge och göra det med säkerhet.

– Vi ska ha breddverksamheten de här tre åren, men också eftersträva att ha något mer än breddverksamhet med kvalitativa träningar och så vidare.

Marcus pappa klev åt sidan när Marcus var 16 år gammal, men menar att KB har kommit till en bra insikt att börja ta in utbildade tränare från de tidiga tonåren. Marcus delar med sig hur han tror att ungdomarna själva reagerar på att ha externa tränare som inte är föräldrar till någon i laget.

– Såklart finns det killar och tjejer som upplever det olika, vissa kanske behöver sina föräldrar och vissa kanske inte behöver det.

– Jag kan se att tolv, tretton år är en relativt bra ålder att börja smygstarta i och väva in personer som är kunniga inom fotboll och sådana tränare som tillsammans med laget passar in i föreningen och dess verksamhet, för att bland annat kunna driva spelarutvecklingen framåt. Jag kan se att det kan vara en fördel ju högre man kommer upp i åldern att man har externa tränare som bedriver fotbollsutvecklingen, men sedan så kan det vara bra att det finns föräldrar runtomkring truppen som känner spelarna på ett annat sätt. Generellt tycker jag att det är bra att KB tagit en externa tränare, jag tror att killarna kan tycka att det är skönt också. Om de tidigare har haft tränare som också varit föräldrar till dem, så slipper de nu byta roller mellan träningen och hemma.

Hur ser du på bredd- kontra elitverksamhet?

– Jag tycker att alla i den här åldern ska ha möjligheten att få spela fotboll om de vill göra det. Jag tycker att det är jättebra att KB finns som en grogrund för det och framförallt för barn som bor på Kungsholmen och i närområdena. Jag tycker att det är tidigt att dra ett streck mellan vem som kan spela fotboll och vem som inte kan det i en sådan här tidig ålder.

– Sedan så börjar man närma sig en ålder där man kanske behöver göra vissa gränsdragningar beroende på vad man vill göra med sin fotboll. Om man vill komma till träningar och träffa kompisar och ha något att göra på eftermiddagarna och kvällarna ska man ha möjligheten till det också. Jag tycker att KB är på väg att hitta en sådan linje och vision.

– Det är ett något vagt svar på vad jag tycker, men när man är i de tidiga tonåren så tycker jag inte att det finns någon anledningen att särskilja dem på det sättet. Men att man ska ge möjligheterna till båda sidor – till de som vill lägga ner tid och kraft och de som är där för att ha kul, men inte att man bara sorterar in dem i olika hörn.

Marcus berättar om Johan Wilnys inträde i klubben som en viktig del i de planer som tagits fram för att kunna utveckla spelare och ledare. Enligt Marcus är det bra med tydliga riktlinjer för att kunna bibehålla den röda tråd som finns i Karlberg, men det gäller också att arbeta in sig själv i det lag man har hand om.

– Oavsett vilken tränare som kommer till ett lag så bedrivs träningarna på ungefär ett liknande sätt, vilket är tydligt och skönt för spelarna, men också för oss tränare. Det gör att vi kan utbyta idéer och tankar och så vidare. Jag tycker att föreningen har varit väldigt tydlig med hur saker ska vara och hur de ska bedrivas. Att vi då försöker få in en bit av oss själva så att man inte tappar bort sig på vägen är viktigt, för man vill inte att det ska finnas en massa tränare som bortser från sig själva och hur de är som personer.

I Marcus hemstad Karlstad ser förutsättningarna bekant annorlunda ut i jämförelse med huvudstaden. Den anläggning i Karlstad som Marcus kommer ifrån har en nybyggd konstgräsplan, fem elvamannaplaner, tre sjumannaplaner och ett par femmannaplaner som FBK Karlstad basar över, berättar han. Just för att tillgången till andra alternativ i svåra situationer ser bättre ut, går det att ordna till exempel träningar på ett mycket enklare sätt.

– Om man vill träna så får man träna. Sedan finns det ju inomhushallar i Karlstad, så det är inte så att så fort det blir vinter eller så fort det blir dåligt väder att man behöver ställa in träningen, som häromdagen här i Stockholm när det kom snöoväder. Det finns möjligheter att lösa det på ett annat sätt i Karlstad, dels för att det är en mindre stad såklart, men dels för att det faktiskt finns ytor man kan vara på.

Små ytor och få tider har försvårat och begränsat utrymmet för att träna laget på bästa möjliga sätt, men Marcus betonar att kansliet gör det bästa av situationen. Just den omställningen har varit den största för Marcus, men när det gäller själva fotbollen ser han inte stora skillnader mellan Karlstad och Stockholm.

– Jag vet ju att de här på kansliet gör ett otroligt stort jobb för att tillgodose de största behoven som trupperna har. När det kommer till fotbollen är det inte så stor skillnad, dock kanske det finns fler lag och fler lag som bedriver spetsverksamhet här i Stockholm i tidigare ålder än i Karlstad. I Karlstad har vi ett par stora föreningar med mycket barn och ungdomar i sin verksamhet, där man erbjuder spetsverksamhet först när de blir lite äldre.

Vi har pratat ett tag när Marcus måste börja förbereda sig för träningen och bege sig ut i höstkylan och möta frosten som lagt sig på konstgräset. Snart kommer 13-åringarna som Marcus tränar, som enligt honom har potential att bli ett starkt kollektiv med kvalitet. Marcus ser positivt på sin egen och lagets framtid samt möjligheterna för att göra något tillsammans på lång sikt.

– Det är spännande för jag är påväg att bli klar med mina universitetsstudier och signat upp mig för att vara tränare för P-04. Vi har ett långsiktigt mål som jag hoppas kunna vara en del av under hela perioden. Jag ser otroligt mycket fram emot att jobba med den här truppen och få ihop det till en välfungerande enhet som vi kan sikta långt med, för de kvaliteterna finns.

När jag går därifrån ser jag de första ungdomarna samlas, på andra sidan planen ser jag ett annat lag. Konstgräset är gulfärgat av de starka strålkastarna, jackan är ordentligt tillknäppt och mössan är på. Jag går med lätta steg fria från oro, för jag vet att framtiden är i goda händer.

David Nylund

Kommentarer

kommentarer