Tränarresan 2025 - Dag 4

Llopart och Calçotada!

Katalonien är en väldigt fin region i nordöstra Spanien med en rik historia och kultur.

Regionen är också centrum för det katalanska språket, som under medeltiden dominerade inom större delen av Aragonska kronan och numera är spritt inom de "katalanska länderna".

En stolt tradition i regionen är såklart vinodling och denna dag fick vi nöjet att besöka Lloparts vingård. Llopart är helt familjeägt och en av de mest anrika producenterna i Katalonien och kanske hela Spanien. 

Enligt ett dokument skrivet på latin och daterat 1385, beviljades nämligen Llopart-familjs förfader, Bernardus Leopardi, några vingårdar belägna på den nuvarande lantgården Can Llopart de Subirats. 

Under de följande århundradena kombinerade familjen Llopart odling av traditionella medelhavsprodukter från jordbruket så som vinrankor, vete och oliver.

I slutet av 1700-talet bestämde sig Lloparts för att uteslutande ägna sig åt vinodling. Det kändes mäktigt att besöka en plats som kultiverats sedan minst 1385!

Vi hade under vår vistelse på gården äran att guidas runt av Sebastian, en väldigt personlig och engagerande representant från Llopart. Han beskrev passionerat kring det stora ansvaret de tog för den kringliggande miljön, biologisk mångfald samt att de är noggranna med att handskörda alla druvor. De vill göra detta dels för att det bättre tar hand om druvorna men också för att det skapar arbetstillfällen i regionen. Fokus på ekologisk och ansvarsfull odling var ett tydligt tema. Genom jordmånen och praktiken kring hur de odlar, skördar och framställer får de fram Corpinnat som är en regional och förfinad variant av Cava.

Efter den mycket trevliga turen runt delar av vingården var det dags att prova några av deras produkter. Den animerade och sympatiska Sebastian fortsatte med att insiktsfullt beskriva de druvor och tappningar vi fick prova. Till detta fick vi såklart lokala ostar som parades med det vi fick i glasen. 

Men detta var bara början på vår dans för smaklökarna. Efter vinprovning bar det nämligen av till en restaurang längre bort där vi skulle få ta del av den lokala traditionen Calçotada! 

Calçotada är en typisk maträtt i västra delen av Katalonien. Den härstammar från staden Valls, i Comarcan Alt Camp och den äts traditionellt under slutet av vintern och början av våren. 

Calçots, en variant av söt lök som odlas speciellt för detta ändamål. Den grillas direkt över öppen eld på grenar av vin. Calçotadan äter man sedan med händerna, och doppar den i en speciell sås, “la salvitxada”. 

Om ni nån gång ska testa detta och har svårt med hanteringen av löken kan man få en kurs av Jesper Malm som var en expert på området. Instruktionsvideo finns för de som behöver.

Den speciella såsen var gudomlig och lökarna var perfekt grillade så att lökens yttre del var förkolnad och innanför det yttersta skalet var löken mjäll och krämig. 

Till detta serverades goda korvar, lammkött, kyckling, kronärtskockor, potatis, oliver och andra goda såser. Med en fantastisk utsikt över berget Montserrat och gott sällskap bland alla tränarkollegor var detta en måltid att minnas!

Efter en heldag i de Katalanska bergen var det åter dags att besöka Reus och ligamatchen Reus FC Reddis - AE Prat i Tercera Federación.

Innan matchen började kunde vi mingla lite inne på arenan med de lokala supportrarna och prata med våra vänner i klubben som vi bekantat oss med de tidigare dagarna. De menade att detta var en lättare match då de mötte bottenlaget och de själva låg etta med betydande marginal. Lagets tränare Marc hade dock dagen innan varnat för att detta kunde bli en tuffare match än många trodde. Det skulle visa sig att Marc hade rätt i sina farhågor.

AE Prat spelade fysiskt och med mycket markeringsinslag. AE Prat mönstrade också två starka och erfarna forwards och när man fick tag i bollen ville man nå dessa tidigt i anfallen. Denna tendens parat med Reus FC Reddis inledande oförmåga gjorde att matchen böljade fram och tillbaka med ett rakare spel än hemmalaget ville. Hemmalaget tog förvisso ledningen 1-0 men det var i slutet av en kaosartad och svängig första halvlek. När sedan bortalaget under andra halvlek gör både 1-1 och sedan ytterligare en kvittering vid ställningen 2-1 börjar det bli stressigt för hemmalaget. Matchbilden ser inte heller riktigt ut som att de kommer reda ut det. Men när hemmalagets frälsare, Pedro Martin,  i den 84:e minuten gör 3-2 gungar hemmaläktaren av glädje och laget kan andas ut. 

Reus FCR kunde till och med göra 4-2 men vi som var där vet att det var närmare ett kryss än vad resultatet kanske visar. Eftersom Reus, vid det här laget, verkligen var “vår” klubb i regionen firade vi glatt med de övriga på arenan.

Efter matchen satte vi oss nöjda och glada på bussen hem till hotellet för en middag med spansk tidstämpel. Det var förvisso inte Calçots men det smakade likväl väldigt bra efter en lång och händelsrik dag!

Imorgon dag 5 och avrundning av årets resa!